03 augusti 2010

Summering

Det är längesen jag skrev här i bloggen, alltså skrev av mig. Nu kan jag titta i backspegeln och se vad som har hänt, jag minns hur det kändes och hur livet sakta, sakta blev normalt igen.

Jo, det blev faktiskt normalt igen. Men det tog några år. Jag har gått igenom sorgens alla faser:
chock
förnekelse, rationalisering, isolering, ilska
anpassning (bearbetning, nyorientering)

Chocken kom inte ikapp mig förrän efter något år. Det var först när allt det praktiska hade blivit en vana, som jag tog mig tid att känna efter vad som verkligen hade hänt. Jag hämtar mig fortfarande efter den livskrasch som kom efter det. (Nej, det berodde inte bara på diagnosen, andra faktorer spelade såklart in.)

I över ett år har S haft sin pump. Det har gjort livet mycket lättare för oss alla även om det var kämpigt i början, mycket att hålla reda på. Livet har återgått till det normala. För det är normalt att läsa innehållsförteckningar på bröd och nya varor, det är normalt att automatiskt relatera varornas innehåll till mjölk, äpplen och knäckebröd. Det är normalt att leta efter Dietorelle i varenda matbutik, eller hur?

Min diabetesterapi är över nu. S är på väg att bli stor. Jag stänger därför bloggen, men låter den ligga kvar. Kanske tar jag upp den igen, någon gång?

02 augusti 2010

Terapi eller botemedel - framtiden är nära?

Via tidningar och text-TV hittar jag en nyss utkommen artikel som handlar om att transplantera ö-celler (Langerhanska öarna - där insulin produceras, alltså den sortens celler som är förstörda hos typ 1-diabetiker). Det nya är att cellerna transplanteras in i en muskel i stället för i levern. Blodkärlsbildningen går mycket bättre i muskeln, nämligen.

Stort. Tänk en framtid där typ 1 inte längre är livslång, utan där celler kan opereras in i armen och sedan slipper diabetikern sprutor och blodsockerkontroller. Det skulle vara en diabetesterapi som heter duga - till och med ett botemedel.

Tyvärr tror jag att det är en bra bit kvar. Just de här försöken verkar inte ha tagit med autoimmuniteten som en del av sjukdomsbilden. Men ändå är det ett stort kliv på väg mot en effektiv diabetesterapi. Hoppfullt!

26 juni 2010

Sommarlov igen

Nu är det sommarlov igen. I år är det femte gången sedan diabetesdebuten. Vi börjar kunna det här nu, men ändå blir det samma sak varje år: sovmorgon=sen frukost=skuttande blodsockervärden=rekyl=högt = sura barn.

Men i år har vi pumpen till hjälp. Den, och en envis S, gör det lättare att möta topparna som kommer när det är regnigt/tråkigt/slöa i solen-igt utan att riskera alltför lågt när det är aktivt, bad, lek, skutt och spring.

Jag är så stolt över S, som själv fattar att ett blodsocker på 20 bäst botas genom att ta extra insulin, dra upp basalen och gå ut och jogga. Sen låg det fin-fint resten av den dagen och halva nästa.

Blodsockret avslöjar mycket. Infusionssetet ska fyllas på och grejorna bytas ut ungefär var tredje dag. När det är 6-8 timmar kvar till 72 timmar, börjar blodsockret krypa uppåt. Nästan varje gång! Bra att vi vet det nu, så att vi inte börjar kompensera. För så snart S fått fräscht insulin i pumpen, sjunker det.

En bra sak till med pumpen är att vi har bättre koll på doserna och om S har tagit måltidsdosen. För både insulin- och blodsockerkurvor loggar vi in på Diasend, där även kliniken kan kolla värdena. Så otroligt bekvämt. Vi kan göra profil och sånt, men slipper fylla i massa papper och skriva fel. Det går att diskutera över telefon med läkare/sköterska och de ser vad vi ser.

Det här ska nog gå väldigt, väldigt bra till slut.

15 juni 2010

Sockerfritt godis = ekologiskt?

Det har blivit mycket svårare att hitta sockerfritt godis i de vanliga butikerna nu. Alltså godis, inte choklad (även om det är gott, så är det inte godis).

Dietorelle, den pålitliga, finns oftast, i två björnbärsversioner. Bara. Trots att det finns hallonsmak också, i svenska förpackningar (i Italien finns betydligt fler varianter). Tydligen är det Leaf som säljer dem. Måste nog kontakta dem för att kolla vad de håller på med. Eller är det kanske matkedjorna jag borde kontakta? I Italien finns det som sagt betydligt mer, men inte kan jag åka dit bara för att köpa hem sockerfritt godis?

På vår ICA-butik finns det ibland annat "dietgodis" med mindre socker än annat godis - dock inte sockerfritt. 30% mindre socker är definitivt inte sockerfritt. Inte heller Viktväktarnas godis funkar tillräckligt bra för S. De höjer blodsockret. Och så, det konstigaste av allt: uppblandat bland det "sockerfria" godiset finns massor av "ekologiskt" godis - huller om buller.

Hur tänkte de nu?