It's cool!

Vilken befrielse det är med ett kylfodral till insulinet! Ett sånt här: Frio kylfodral, där insulinpennan ligger mest hela dagarna nu när det har varit så varmt både inne och ute. Fodralet med penna har också fått följa med på utflykt och har legat i väskan. En sådan befrielse det är att slippa tänka på att hålla väskan på skuggsidan. En solig, varm dag med utomhusaktiviteter kan vara ganska förödande för insulinet, som är ganska temperaturkänsligt. Kylfodralet kyler av det, men det är inte för kallt så att det känns för mycket att sticka. Och det håller sig kallt minst ett dygn, beroende på hur varmt det är i omgivningen. Ingen frys eller kyl behövs heller; den blötläggs i vanligt vatten för att kunna fungera.

Även blodsockermätare är temperaturkänsliga. Det får inte vara för varmt för dem, även om de tål mer än insulinet. Men det får inte heller vara för kallt, har vi upptäckt. I vintras gjorde vi av med teststickor i onödan, för vi tänkte inte på att mätaren inte klarar av att mäta ordentligt i kyla. S hade åkt skridskor i mer än en halvtimme i -12°C. Mätaren fungerade inte, vilket var synd eftersom vi ville kolla om blodsockret var OK eller om det var dags att äta lite. Men blodsockermätarna är fiffigt konstruerade. De känner av vad det är för fel och talar om det! Så när vi kom hem, kollade vi instruktionsboken. Felmeddelandet var att temperaturen låg utanför gränserna. Så nu ser vi alltid till att ha mätaren i innerfickan i stället för i en ryggsäck på vintern.