Hur det började - inlagd på sjukhuset

Under sommaren hade vårt barn - vi kan kalla barnet "S" (för större syskon) - minskat mycket i vikt. S var mycket törstig, men det var ju en varm sommar. S kissade mycket varje gång, men inte onormalt ofta, för S drack ju så mycket för det var en varm sommar.

S hade också ofta ont i magen. Eftersom jag, här kallad F (som i Förälder), är laktosintolerant, testade vi att ta bort vanlig mjölk från menyn och ersätta den med laktosfri mjölk. S hade förmodligen också laktosintolerans. Det skulle förklara en del, inte så konstigt att S minskat i vikt, fick ont i magen av mjölk och ville inte äta i så fall. Jodå. Det hjälpte. Litegrann. S ökade inte i vikt i alla fall. Törsten fanns kvar. Men det var ju en varm sommar och vem har aptit i värmen? S drack ju åtminstone saft och juice och borde fått i sig lite näring den vägen.

Höstterminen började. S var ganska ofta sjuk. Vi hade fått en tid för undersökning, men hann aldrig dit eftersom S åkte på en halsinfektion, med symptom som såklart visade sig på en helg. Därför åkte vi till akuten och förberedde oss att bli sittande ett tag eftersom det förmodligen var lågprioriterat som vanligt, vi skulle ju bara ha penicillin. Men vi hade knappt satt oss ner förrän vi blev inropade.

När sköterskan stack S i fingret och tog blod till en liten apparat, blev jag än mer konfunderad. Hade de nya snabb-sänke-apparater? Och inte tog de någon hals-svabb heller, inte på en gång. Det var tydligen något fel på apparaten, för det kom fram ett felmeddelande. H 1 stod det. Sköterskan hämtade en annan apparat, men det blev samma sak igen. HI (hi" inte "h-ett") betyder ett blodsocker över 32 mmol/g (millimol per gram blod). Det är väldigt högt.

S blev genast inlagd på sjukhuset och försedd med dropp. Jag blev inlagd på sjukhuset tillsammans med S, för att lära mig om sjukdomen och för att vara ett stöd.