Nattvak(en) - att sova eller inte sova det är frågan

S var ute och lekte i går efter kvällsmaten. Det gick tydligen vilt till, för blodsockret hade sjunkit till under 5 mmol/l innan det var dags att sova. Erfarenheten visar att det är alldeles för lågt för att hålla i sig hela natten, så S pressade i sig en smörgås innan tandborstningen.

För säkerhets skull mätte jag blodsockret innan jag tänkte gå och lägga mig vid halv ett. Det låg på 5,4. Eftersom blodsockret kan stiga eller sjunka senare på natten, var jag osäker och tänkte ta ett nytt prov en timme senare. Så jag satte väckarklockan men måste ha stängt av den i sömnen. I stället vaknade jag vid femtiden, lätt panikslagen eftersom jag var rädd att hitta ett medvetslöst barn i sängen. Men det gick bra, sockret låg på 4,8 och jag gick för att sova en timme till. För att säkert vakna av väckarklockan den här gången, höll jag mig vaken så länge jag orkade, dvs. 40-45 minuter, tittade på klockan en gång i kvarten ungefär.

Så vid halv sjutiden låg sockret på 3,5 mmol/l och S började få känning. Det var bara att hämta en banan och låta S somna om. Ett par timmar senare hade sockret klättrat upp till hela 7,7. En banan höjer alltså rejält.

Varför blev det så lågt då? S åt ju massor av kolhydrater till kvällsmat. Jag tror det är olika faktorer som hänger ihop:
- aktiv lek efter maten
- maten var mer välbalanserad än jag trodde
- S tog en extra enhet pga. extra frukt efter maten

Blodsocker kan verkligen spela en ett spratt ibland. I dag är jag tacksam för att jag har semester och inte behöver vara klar och pigg på jobbet och för att blodsockret höll i sig under natten.