14 maj 2007

Mitt i natten

Klockan har passerat midnatt med nästan en timme. Från S rum hörs då och då ljudet av en fot eller ett knä eller en armbåge som träffar väggen. Sängen är nog varm nu. För två timmar sen åt S en ostsmörgås. Blodsockret låg på 3,8 och jag var på väg till sängs, men hade lovat att mäta just i kväll. Konstigt. S verkar känna när sockret är på väg att ändras. Hela dagen har värdena legat rätt högt, över 10 - och så *poff* raka vägen ner mot känning. Den här gången blev det ingen känning åtminstone.

Men det hoppar nu, sockret. Det är lite otäckt, för oron finns ständigt där. Tänk om jag glömmer att mäta, tänk om jag somnar och missar mätningen, tänk om jag inte hör väckarklockan... tankarna gnager där inne, längst inne, hela tiden. För tänk om det händer något. Tänk om Något händer - och så har jag eller A missat att mäta blodsockret, fastän vi skulle. Tänk om Något händer just därför.

Fast jag tror jag vet vad det hoppande blodsockret beror på. Inte virus, baciller och infektioner i alla fall. Skolan har börjat ignorera S behov igen och struntar i grovt bröd och för lite mat. Det har ju gått så bra hela terminen... För kvällsmaten var nog bra. Jag lagade fullkorns-snabbmakaroner (jo, det finns, jag lovar) och falukorv (den med mer kött i) och serverade med ärter, gurka och tomat. Banan till efterrätt. Måltidsdrycken råkade bli en Cola Light. Kanske tog S en enhet för mycket? Fast, varför skulle det varit en för mycket? Det var ju bara normaldosen + 1 enhet eftersom sockret låg över 10. Det kanske blev för många enheter till det extrasena mellanmålet? Och mackorna (hemifrån, grova) kanske dolde blodsockerhalten som var på väg ner? Men i så fall höjer det brödet sockret mer än jag trodde. Måste läsa innehållsförteckningen igen.

Så här är det ofta tycker jag. Vi testar ett bröd som vi tror är bra. Men så höjer det oväntat mycket, oväntat lite eller oväntat sent. Då testar vi ett annat bröd. Som höjer oväntat mycket, lite eller sent. Brödet byts ut med jämna mellanrum, för S tröttnar. Och jag förstår precis varför. Det är inte så kul att tugga och tugga och tugga. I alla fall inte mitt i natten, kvalväckt mitt i en dröm.

I natt får jag inte mycket sömn.
Hoppas det blir bättre i morgon.

(skrevs 20 mars 2007)

1 kommentar:

Maria sa...

Kan inte annat än att säga att jag verkligen känner igen mig i situationen. I natt jobbar inte A´s pappa så han får ta natt-testerna. jag har tagit sömntablett för NU SKA JAG SOVA utan avbrott ända till 05:45 i morrn bitt, hoppas jag.

Sköt om er! På återseende.//Maria